Jag blev så glad av mailet jag fick på facebook idag! Sen när jag loggade in här och såg att det hade kommenterats blev jag ännu gladare. Jag vill kunna ge inspiration till andra samtidigt som jag vill kunna plocka inspiration från andra. Jag tror att jag är på god väg.
För att klara av en viktminskning med hårda krav gäller det att vara på rätt ställe mentalt, är man inte där kommer det aldrig att fungera! Det gäller i och för sig inte bara viktminskning, utan alla beslut som man ska ta i livet.
Jag har tröttnat på att gå runt och tro att jag är mindre än vad jag är, gömma mig i kläder som jag egentligen inte skulle bära annars, allt för att dölja magen för det är den som är i vägen. Låter som att jag är gravid men så är inte fallet, i alla fall inte nu. Även om det är en stor längtan och hopp om att jag kommer lyckas även med det. Men det är en annan historia.
Mestadels av mitt sitter på just magen, jag tycker själv att jag har snygga ben och ett happy face! Men du ska veta att oavsett hur du ser ut så är du en speciell individ, alla ser dig vad du än gömmer dig i, alla älskar dig oavsett hur du ser ut! Du är underbar och värdefull!
Om man är ärlig med sina motgångar så betyder det för mig att jag kan stå för det och att det är jag. Sen är det bara upp till andra att acceptera.
Den viktigaste biten i allt vi gör är den mentala biten. Man måste ha rätta inställningen och ge 110% för att verkligen kunna utföra det man vill. Det gäller att hitta fasen då man verkligen är redo för att fokusera totalt!
Gällande mig och min rökning.
Jag slutade första gången när jag blev gravid, jag hade inte en tanke på att sluta innan jag fick veta det. Jag rökte ca 1 paket om dagen. Det blev ett missfall av det hela och jag började röka igen. Antagligen för att jag inte gjorde det för min egen skull utan för att det blivande skulle vara välmående. Efter ca ett halvår bestämde jag mig för att jag vill sluta och gjorde det tvärt, utan andra hjälp medel. Sen november 2009 har jag inte köpt några cigaretter. Visst har jag rökt sen dess, max totalt ett paket kanske men jag känner idag att jag kan hantera det utan att falla tillbaka. Vilket tyder på att jag var i rätt fas för att kunna bryta med "min bäste vän".
Samma sak var det i våras när en vän till mig hoppade på xtravagansa, vi pratade lite om det å jag bokade ett info möte. På denna träff skrev jag på alla papper och hade i och med det bundit mig för ett medlemskap. Jag gick därifrån med min påse, men kände mig tveksam.
Det var vår, snart sommar, grillen kom fram. Det var första våren i radhuset. Ja allt, det var ett hinder som jag inte kunde ta mig över. Jag åkte tillbaka till xtravagansa på kvällen och lämnade tillbaka mina saker och sa att jag inte ville. Det fungerade inte då, det kändes inte bra helt enkelt.
Nu däremot är jag inte det minsta negativ till det. Det här ar vad jag vill och det är det här som ska skapa mitt nya jag.
Förstår ni vad jag menar?
Det måste kännas rätt till 110% för att det ska fungera. du måste vilja själv! Det spelar ingen roll hur mycket andra säger till dig. Den mentala biten är viktig!
Du lyckas bara du själv är inställd på målet och är säker på vad du vill!
